My damn luck - Distans.

Distans.

Publicerat 2014-02-06 09:11:01 i Allmänt

Även fast jag hatar det, går jag. Även fast hela min kropp säger nej är jag här. Även fast jag vantrivs så måste jag.
I 40 minuter sitter jag här, gör inget utan sitter bara. Musiken dundrar högt i mina öron och ändå kan jag känna tystnaden utanför dem. Ingen som springer i korridoren eller slår igen sitt skåp.
Min skola är inte den bästa, långt ifrån. Den är knappt bra, ändå är jag kvar. Har inte bytat eller hoppat av. Jag har lydigt gått kvar, inte tryckt på någon mina åsikter och tankar om skolan. Tror verkligen inte någon älskar sin skola helt och hållet eller tanken på att gå dit. Visst finns det de som gillar det men tror den skaran är rätt så liten. Nästan obefintlig . Men vi som hatar skolan, inte trivs, mår dåligt av bara tanken på att gå dit? Räknas vi in i gruppen med alla andra som bara inte vill. Vi räknas banne mig inte in i gruppen som behöver hjälp för att klara skolan. För det får vi inte, i alla fall inte jag. Det är ingen som bryr sig om att jag behöver hjälp, varför skulle skolan ens? Det kostar dem pengar och alla utgifter är negativa tyngder.

Direktlänk, 0 Kommentarer